Kirjoituksia kaikesta mahdollisesta maan ja taivaan välillä. Pääasiassa urheilua, mutta myös joskus ajankohtaisia
asioita, politiikkaa, pohdintaa, haukkuja, kehuja jne. jne. ONNEKSI ON JALKAPALLO!

tiistai 13. maaliskuuta 2018

Nivån på finländska handbollsdomare är god


(Ursprungligen publicerad i Pargas Kungörelser 1.3.2018)

Redan i femton års tid har Pargas representerats på de internationella handbollsparketterna då tidigare Piffen-målvakten Jan-Erik ”Jeije” Leandersson fungerat som internationell elitdomare tillsammans med Mikael Lindroos från Lojo. Pargas är med andra ord inte enbart ledande då det kommer till fotbollsdomare, det finns också ett gediget kunnande på handbollsfronten.

– Visst är det rätt speciellt att det finns tre internationella toppdomare som kommer från en så pass liten ort, funderar Leandersson.

Leanderssons karriär inom handbollen är bekant för många Pargasbor. Han gick igenom alla åldersklasser från 7-åring upp till representationslaget, där en skada tvingade honom att avsluta den aktiva spelarkarriären.

– Efter det gick jag egentligen fem år utan att göra nåt innan jag 1996 hakade på en domarutbildning och på den vägen är jag, säger han.

Från första början var det meningen att döma juniormatcher i Pargas, men 2001 blev han kallad till elitdomarkursen och där blev han bekant med sin blivande parhäst Mikael Lindroos. Men om han en gång blev kallad till kursen, vems förtjänst var det?

– Det kan jag inte med säkerhet svara på, men jag misstänker att min förebild Stig ”Jompa” Eriksson hade ett finger med i spelet.

                                                              Foto: Mikael Heinrichs

Leandersson har ingen klar minnesbild från sin första ligamatch, men minns att det var i Sjundeå och att han dömde matchen tillsammans med en mera rutinerad domare. Efter att han dömt inhemsk topphandboll i ett par års tid blev det aktuellt med internationell domarutbildning. Efter avklarat regelprov och testmatch var paret Leandersson–Lindroos redo för de internationella parketterna.
I den inhemska handbollen har man slopat åldersgränserna för domare, men internationellt är den övre åldersgränsen 50 år, vilket betyder att den nu 48-åriga Leandersson har ett par år kvar på den fronten.

– Under min tid som domare har handbollen utvecklats alldeles enormt. Spelet är mycket snabbare och det blir flera mål nu än förr. Handboll är ett svårt spel, intygar Leandersson.

Precis som i de flesta bollsporter finns det många regler, en del verkligt invecklade, som man till all lycka sällan behöver tillämpa.

– Visst märkte jag då jag gick kursen att jag i själva verket inte hade så bra koll på regelverket. Det skulle egentligen vara en riktigt god idé att ordna någon form av grundkurs också för spelarna, särskilt då det kommer nya tolkningar av reglerna inför varje säsong, säger Leandersson.

Tränarna har erbjudits denna möjlighet, men deltagandet har inte varit särskilt högt. Undra på att det tidvis förs rätt heta ”diskussioner” mellan tränare och domare under matcherna (red.anm.).

Sin första internationella match dömde Leandersson i Sverige. Det handlade om en match i damernas Challenge Cup där Skuru IK var hemmalag.

– Nivåskillnaden i den matchen var enorm. Jag tror att det sammanlagda resultatet i den tvådelade matchen slutade någonting i stil med 80 måls skillnad i svenskornas favör. Då funderade jag nog att kan det faktiskt vara på det här viset?

Nuförtiden dömer duon Leandersson–Lindroos i huvudsak matcher i Champions League, men ibland blir det också större mästerskap som dam-EM i Makedonien och junior-VM och -EM. I januari dömde duon en VM-kvalmatch mellan Schweiz och Bosnien-Hercegovina.

Mycket har ändrat också kring de internationella matcherna. I dag görs matchresorna snabbt och effektivt. Domarna får veta om sina kommande uppdrag ett par veckor på förhand. Efter det skickar EHF-förbundet biljetter och domarna är på plats dagen innan match. Följande morgon hålls det tekniska mötet där man går igenom allt som har med den kommande matchen att göra och på kvällen är det matchdags. Följande dag flyger man hem igen.

– Tidigare kunde det ordnas banketter efter matcherna, men i dag åker lagen hem till och med redan samma kväll. Allt har blivit mycket mer professionellt, säger Leandersson.

Då snacket går in på den inhemska domarnivån är Leandersson nöjd med läget.

– Tidigare fanns det inte så många domare och nivån gick inte att jämföra med nuläget. För tillfället finns det till och med en viss konkurrens mellan domarna, vilket enbart är en positiv sak, tycker Leandersson.

Om att saker och ting har gått framåt skvallrar också det faktum att man denna säsong för första gången ordnat två domarträffar istället för en som tidigare varit normen. Finland håller också på att få ett nytt internationellt domarpar då Sami Kinnari som tagit en paus på fem år återvänder och tillsammans med Johan Skogberg kandiderar om en plats bland de internationella rättsskiparna. För tillfället är Finlands andra internationella par Christopher Metsämäki – Miro Korja.

Med tanke på de kommande slutspelsserierna har Leandersson en klar åsikt.

– Det skulle vara bra för alla parter om varje matchpar hade sitt eget domarpar från första till sista matchen. Det skulle göra saker och ting klarare och tydligare på många vis, säger han.

Hos Leanderssons ser domaruppgiften dessutom ut att gå i arv, då sonen Samuel som spelar i Piffens ligalag för tillfället också visat ett intresse för domaryrket. Kanske han i något skede dömer ligahandboll tillsammans med sin pappa?



Kotimainen käsipalloerotuomaritaso on tällä hetkellä hyvä

(Julkaistu alunperin Paraisten Kuulutuksissa 1.3.2018)

Jo viidentoista vuoden ajan kansainvälisillä käsipallokentillä on nähty paraislaisväriä  entisen Piffen-maalivahti Jan-Erik ”Jeije” Leanderssonin yhdessä lohjalaisparinsa Mikael Lindroosin tuomitsemana. Parainen ei siis ole pelkästään suomalaisen jalkapallon erotuomaritoiminnan ykköspaikka, vaan tuota taitoa löytyy siis myös käsipallon parista.

-Onhan se aika erikoista, että näin pieneltä paikkakunnalta löytyy kolme kansainvälisen tason erotuomaria, pohtii Leandersson.

Leanderssonin ura käsipallossa noudattaa paraislaiselle hyvin tuttua kaavaa. Ensin 7-vuotiaasta alkaen kaikki ikäryhmät läpi aina edustusjoukkueeseen saakka, missä valitettava loukkaantuminen sitten päätti pelaajauran.

-5-vuotta sen jälkeen olin tekemättä mitään, kunnes vuonna 1996 tuli mahdollisuus erotuomarikoulutukseen ja sillä tiellä nyt ollaan, jatkaa Leandersson.

Alunperin tavoitteena oli viheltää lähinnä junioripelejä Paraisilla, mutta vuonna 2001 tuli kutsu valioerotuomarikurssille ja siellä hän tapasi myös tulevan parinsa Mikael Lindroosin. Mutta jos kerran kutsu tuli, niin kenen ansiota tämä sitten oli?

-Tuohon en osaa kyllä vastata, mutta epäilen, että esikuvallani Stig ”Jomppa” Erikssonilla oli tässä sormensa pelissä, miettii Leandersson.

                                                  Kuva: Mikael Heinrichs

Ensimmäisestä liigaottelustaan Leanderssonilla ei muistikuvaa ole. Sen verran kuitenkin on, että peli pelattiin Siuntiossa ja parina oli tuolloin vielä kokeneempi tuomari, eikä tuleva parivaljakko Lindroos. Parin vuoden liigaotteluiden viheltämisen jälkeen vuonna 2003 kävikin jo kutsu kansainväliseen tuomarikoulutukseen. Sääntötestien ja kahden koeottelun jälkeen pari oli valmis myös kansainvälisille kentille.

Kotimaisesta viheltämisestä ikärajat ovat jo poistuneet, mutta kansainvälisillä kentillä ikäraja on 50-vuotta, joten nyt 48-vuotiaalla Leanderssonilla on tämän kauden jälkeen vihellyksiä jäljellä vielä kaksi kautta.

-Tänä aikana laji on muuttunut todella paljon. Se on nopeutunut ja nykyisin syntyy enemmän maaleja kuin ennen. Käsipallo on vaikea peli, jatkaa Leandersson.

Palloilulajin tavoin käsipallossa on paljon sääntöjä ja paljon myös todella vaikeita sääntöjä, joita onneksi ei joudu kovinkaan usein käyttämään.

-Kyllä sen kurssille mennessäni huomasin, että itse asiassa en tiennyt sääntöjä kovinkaan paljon. Olisikin itse asiassa todella hyvä, jos pelaajillekin pidettäisiin jonkinasteinen peruskoulutus. Uusia sääntötulkintoja kun tulee aina uuden kauden alkaessa, toteaa Leandersson.

Itse asiassa valmentajille on tarjottu tätä mahdollisuutta, mutta kiinnostus on ollut minimaalista. Ilmankos otteluissa välillä sitten on näitä valmentajien ja tuomarien välisiä ”keskusteluja” (Toim. huom.).

Ensimmäisen kansainvälisen ottelunsa Leandersson vihelsi Ruotsissa. Kyseessä oli Skuru IK:n naisten kaksiosainen Challenge-cupin ottelu.

-Tasoero ottelussa oli älyttömän suuri. Olisikohan kahden ottelun maaliero ollut ruotsalaisille jotain 80 maalia? Silloin kyllä kävi mielessä, että voiko tämä olla tällaista, naurahtaa Leandersson.

Nykyisin parivaljakko Leandersson - Lindroos viheltää pääasiassa Mestareiden liigan otteluita, mutta matkan varrella vihellyksistä löytyy myös naisten EM-kisat Makedoniassa sekä junioreiden MM- ja EM-kisoja. Viimeksi pari oli tammikuussa viheltämässä MM-karsintaottelun Sveitsi – Bosnia Herzegovina.

Kansainvälisissä peleissäkin muutokset ovat suuria. Nykyisellään matka tehdään nopeasti. Erotuomarit saavat tiedon vihellyksestä reilut kaksi viikkoa ennen ottelua. Sen jälkeen EHF lähettää matkaliput ja pelipaikalla ollaan ottelua edeltävänä päivänä. Seuraavana aamuna on tekninen kokous, missä käydään läpi kaikki otteluun liittyvät asiat ja illalla on peli. Seuraavana päivänä on taas paluulento kotimaahan.

-Aikaisemmin pelien jälkeen saattoi olla banketteja, mutta nykyisin joukkueet lähtevät pois jopa heti pelin jälkeen. Homma on mennyt kaikin puolin ammattimaiseksi, kertoo Leandersson.

Kotimaisesta erotuomaritasosta puhuttaessa Leandersson on tyytyväinen sen nykytasoon.

-Ennen tuomareita oli aika vähän ja silloin taso ei ollut nykyisen kaltainen. Nyt on tuomareidenkin välillä jopa hieman kilpailua, mikä on mielestäni hyvä asia, sanoo Leandersson.

Eteenpäin menosta kertoo myös se, että tällä kaudella ensimmäistä kertaa on ollut kaksi erotuomaritapaamista entisen yhden sijaan. Suomi on myös saamassa uuden parin kansainvälisiin otteluihin, kun Sami Kinnari palaa 5-vuoden tauon jälkeen ja on ehdolla parinsa Johan Skogbergin kanssa. Tällä hetkellähän Suomen toinen tuomaripari on Christopher Metsämäki – Miro Korja.

Kevään play offsien tuomarijärjestelyistä hänellä on selvä kanta.

-Olisi kaikella tapaa hyvä, että jokaisella otteluparilla olisi oma tuomarikaksikkonsa läpi koko sarjan. Se selkeyttäisi asioita monella tapaa, huomauttaa Leandersson.

Myös Leanderssonin perheen tuomaritoiminta on saamassa jatkoa, kun Pargas IF:n liigajoukkueessa pelaava poika Samuelia nähdään myös pillin varressa. Ehkä myös joku päivä parina isänsä kanssa liigaottelussa?